Åh vad skönt att det är fredag och en lugn och förhållandevis oplanerad helg att se fram emot.
Man har ju blivit bortskämd med att få sovmorgon på lördagarna och bli serverad pannkaks frukost till de ljuva tonerna av melodikrysset.
Har de senaste dagarna varit fruktansvärt trött och tror det helt enkelt beror på för lite sömn. Har fastnat vid datorn ett par kvällar i rad i kombination med att jag har fått en morgonpigg liten krabat att tillbringa dagarna med. Så jag har bara mig själv att skylla!!
Var hos en av mammorna från föräldrar gruppen i går och det var verkligen jätte trevligt. Tack än en gång L och F! Och nästa vecka utlovades ett nytt hembesök hos en av de andra mammsens, ska bli skoj.
Att bli småbarnsförälder innebär att man förändras en hel del som person har jag upptäckt. Hoppas bara till det bättre för gissa om jag var anti det mesta ang att hamna i småbarnförälderfacket.
Jag hade en vision om att man sitter och pratar blöjor, amning, smakportioner och andra bebisproblem dagarna i ända. Nu har jag förstått att det man gör är att man sitter och pratar blöjor, amning, smakportioner och andra bebisproblem dagarna i ända OCH en massa annat SKOJ. Det känns som att det vi i föräldrargruppen pratar om mer är våra bravader och intressen än bebis tjötet, och jag tycker jättemycket om Öppnaförskolan dagarna när man får träffa momsen och kidsen.
Minns i somras då jag gick förbi en lekpark där tre trötta föräldrar stod utplacerade med sina barn och utförde diverse aktiviteter.
Den ena stod och puttade på en gunga med ett litet barn som såg ut att ha lika roligt i gungan som den hade haft om den legat i spjälsängen hemma.
En annan satt på kanten av sandlådan och ivrigt höll på att bygga ett gigantiskt slott (eller om det var en borg) samtidigt som hon röt till sitt barn att inte förstöra det fina slottet.
Den tredje satt på en bänk och matade sin lille. Det var flera saker som fick mig att reagera på denna syn. Alla föräldrarna såg så uttråkade ut och även barnen. De pysslade med sitt och leken var liksom inte rolig som det såg ut. Går man till lekparken för att låta sina barn leka eller vem ska underhållas egentligen?
Rent symboliskt gillar jag inte staketen runt lekparkerna heller. Jag förstår ju att dom finns där av en anledning men det blev så mycket tydligare att man står där uthängd och inramad. Inte sjutton går man in på ett sådant område och sätter sig bara för att njuta av det fina vädret eller att träffa andra människor om man inte har barn med sig. Och varför pratar inte föräldrarna med varandra som är där inne på "rastgården"?.Skulle hellre se lekparker utan staket men omgivet av stora härliga gräsmattor och bänkar att sitta på.
Jag har dock inte besökt någon lekpark ännu med klimpen men den dagen kommer nog så småningom. Däremot ska jag försöka att vara lite mer positiv än de jag såg i somras.
Detta kommer inte bli något längre inlägg utan vill bara visa upp gårdagens resultat av när en shoppoholic är i farten.
